Bränwin och saltKurer och Medicin:

"Bränwin och salt"

Författare: J. H. Vallance

Tillägg.

Sedan närvarande lilla skrift redan lemnat prässen, hade öfversättaren vid en i England företagen resa tillfälle att yttermera bestyrkas i sin tro på detta enkla läkemedels välgörande verkan. Ingen möda spardes der, for att befordra dess utspridande, och arktals afhandlingar om berednings-och behandlingssättet m. m. fanns till ett ytterst billigt pris i samtliga boklådorna. Bränvinets och saltets allmänt erkända nytta har ej heller i Skandinavien varit utan frukter, ännu mera har öfversättaren till sin stora tillfredsställelse från olika håll erfarit de lyckligaste resultat af läkemedlets användande. Dels härigenom, dels till följe af några förefunna skiljaktigheter i kurmethoderna, har han beslutat att, som tillägg till det närvarande, lemna följande utdrag af en nyligen i England, af en dervarande läkare utkommen afhandling öfver läkemedlet;

I.Ur "Inledningen"

"I förra månaden, då jag företog min årliga tur genom norra Englands fabriksorter, riktades min uppmärksamhet på ett nytt universal-läkemedel, som utan öfverdrift, var nästan i hvar mans mun i dessa så rikt befolkade distrikter — detta läkemedel var bränvin och salt. I början förleddes jag att, utan vidare undersökning, anse det för ett af dessa nya qvacksalverier, hvilka, så till sägandes, dagligen utbasunas, för att beröfva den fattige både penningar och helsa, samt att tillskrifva dessa förvånande kurer, hvarom det berättades mig så mycket, det verksamma inflytande, som inbillningen utöfvar på sjuklingens sinne, när han först har satt fullkomlig lit till ett eller annat rekommenderadt ovanligt medikament; — men jag förändrade emedlertid min tro, sedan jag, vid min ankomst till Hull, hade aflagt ett besök hos Hr Vallance. Ett samtal med honom, de mig af hans egen erfarenhet meddelade resultat, i förening med min öfvertygelse, att en så skarpsinnig, insigtsfull och rättänkande man, som han är känd att vara, svårligen kunde misstaga sig, förmådde mig att inhämta nogare upplysningar, så väl i Hull som i Leeds, angående det nya läkemedlets verkan, hvilket jag också i hvarje fall funnit förtjena det beröm, som blifvit det tilldeladt, ej blott af dess välgörande uppfinnare, utan äfven af de många tusen, hvilka detta läkemedel så lyckligen har återgifvit helsa och ro."

Sedan jag undersökt medlet finner jag det helt enkelt vara af en anti-irriterande natur. Saltet verkar på och irriterar ytan, under det bränvinet borttager den utdunstande hetsigheten eller inflammationen. Hvilken som utan fördom har undersökt det af aflidne John Long adopterade system och tillskrifva de genom detta frambragte många goda verkningar den rätta orsaken, skall lätteligen inse, hvilken stor välgerning Hr Lee, detta läkemedels uppfinnare, har tillskyndat sina medmenniskor, genom det ädla sätt, hvarpå han med ett har gjort det kändt af verlden. Om han varit intagen af egennytta, skulle han, såsom uppfinnare af ett universalt och sällan felande Specificum för hvarje attack af inflammerande beskaffenhet, kunnat skörda omätliga fördelar.

II. Ur "Reglorna for dess nyttjande."

"Medikamentet måste tagas så klart som möjligt, hvarför en hvar som begagnar det, anmodas att ej förutskaka buteljen, i hvilken det förvaras."

"Qvantiteten, som skall intagas, beror på beskaffenheten af patientens mage; en full matsked, blandad med hälften så mycket varmt vatten, så varmt som det kan tagas, är nog att börja med. Sedermera kan man fördubbla portionen. Det bör icke tagas straxt före, ej heller kort efter måltiden; det bör åtminstone vara en timme emellan."

"Skadade yttre delar af kroppen måste i 10 minuter tvättas eller gnidas med läkemedlet, och sedan omlindas en i läkemedlet doppad klut."

"Hufvudhåret tillfogas på intet sätt någon skada genom gnidningen med läkemedlet, då det snarare bidrager att stärka och bevara roten, samt att rensa håret."

III. Ur "Sjukdomens behandlingssätt."

Blott de sjukdomar, för hvilka en, från den af Hr. Vallance föreskrifna, sig skiljande kurmethod i denna skrift är angifven, skola här uppföras, med anvisning till hufvudskriften. De slutligen uppförda onummererade sjukdomarna finnas ej i Vallances skrift. För sådana åkommor, som hafva sitt ursprung i osundhet i blodet eller oordning i dess omlopp, föreskrifver närvarande afhandlings författare, att hufvudets krona, när man går till sängs om aftonen, innan kursen börjar, d. v. s. innan man nästa morgon börjar intaga läkemedlet, skall dermed väl ingnidas. Alla dessa fall har öfversättaren, för att undvika upprepande vid hvar och en i synnerhet, betecknadt med ett †.

1. Frossa †. Tag hvarje morgon trenne matskedar fulla, blandade med 6 matskedar varmt vatten. Ett fruntimmer tager en half sådan portion. Dermed fortfares i 12 dagar, eller tills sjukdomen blifver underkufvad.

2. Värk i sidan.

3. Gikt. † Hvarje morgon tages tvenne fulla matskedar, blandade med varmt vatten, hvarmed fortfares i 14 dagar. Är det smärtande stället mycket ömt, så gör patienten väl i att till gnidning först använda något mjukt, t. ex. en pennfjäder, förr än han dertill nyttjar fingret.

4. Rheumatism. Går smärtan icke öfver vid blotta gnidningen så måste man i 14 dagar hvarje morgon i vatten inlaga två fulla matskedar.

5. Lungsot. Här är det vigtigaste att anföra Hr. Lees egna ord: — "När läkemedlet användes mot denna sjukdom, innan den har fått öfverhand, så hyser jag ej minsta tvifvel, att de flesta sjuka ju derigenom blifva kurerade. Man ingnider till det ändamålet hjessan en gång, sedan intages hvarje morgon 1 à 2 fulla matskedar i vatten, en gång hvarje morgon gnides bröstet dermed. Jag har tvenne bevis på dess nästan underfulla verkan, det ena på mitt gods i Frankrike, det andra på ön Man. Då läkemedlet ännu är nytt, kunna kurerna ej vara många; begagna det emedlertid på det anförda sättet, och jag tviflar ej, att flera tusen skola årligen känna de goda följderna deraf.

6. Inflammation i lungorna †. Intag tvenne fulla matskedar flera gånger om dagen i varmt vatten. En linnelapp, fuktad i läkemedlet, bindes om stället.

7. Astma, †.

9. Skabb, utslag, †.

10. Svag matsmältning, †.

10. Gallsjukdomar, †. I tre veckors tid måste man dagligen, hvarje morgon, taga två fulla matskedar uti varmt vatten.

11. Lefversjukdomar, &c. †. Tag hvarje morgon tvenne fulla matskedar i varmt vatten , och fortfar om det behöfves dermed i flera månader.

12. Inflammation i hjernan kureras, om hufvudets krona ingnides med läkemedlet, tills smärtan är förbi. Många menniskors lif skulle med ett sådant behandlingssätt hafva blifvit frälste.

12. Yrsel. Tvätta hufvudets krona med läkemedlet och gnid den dermed i en halftimme, om yrseln också skulle hafva gått öfwer. Förbättringen sker ibland under operationen, ibland först en timme efter, och stundom icke förr än man har gått till sängs.

12. Blodets stigande till hufvudet. Detta lindras, ja kureras ofta, blott genom att gnida hufvudets krona med läkemedlet. 1 allmänhet är en enda sådan operation tillräcklig, hvarom icke, så förnyas gnidningen ännu en gång, för hvilket fall det tillika är nödvändigt, att patienten intager två fulla matskedar af medikamentet, blandadt med sex eller åtta fulla matskedar varmt vatten. Gnidningen företages bäst om aftonen, sängdags, och läkemedlet tages då nästa morgon, 1 timme före frukosten, hvilket förnyas flera gånger.

12. Hufvudvärk kureras på samma sätt.

15. Kräftan. Med mycken framgång har läkemedlet blifvit användt häremot, blott att dermed tvätta eller gnida såret. För närvarande existerar något tvifvel om dess förmåga att bota gammal kräftskada; säkert är det emedlertid, att den kureras, så snart den ej är öfver ett år gammal. Genom läkemedlets användande kan man lätteligen få visshet, om såret är af en kräftartad natur eller ej. Förhåller det sig så, så förorsakar medlets användande ingen smärta; vid sår af annan natur smärtar det deremot. För kräftskada har man länge tillstyrkt hjessans gnidning samt intagning af tvenne fulla matskedar i varmt vatten, hvarje morgon. Såret måste äfven dermed tvättas, samt ombindas ett stycke mjukt linne, hvilket, så vidt möjligt är, bör hållas beständigt fuktigt.

16. Febrar. Hjessans ingnidning är den första operationen; omedelbart derpå måste patienten intaga tvenne fulla matskedar i varmt vatten. Delta förnyas efter en mellantid af en till tre timmar.

18. Slag-anfall. Straxt då anfallet inträder måste hjessan eller kronan väl ingnidas med medikamentet, och vid samma tid måste patienten i varmt vatten intaga två fulla matskedar, om det är ett fruntimmer, och tre, om det är en man. Vidare måste på samma tid den angripna delen ingnidas. Understundom är flera än en dosis nödvändig, hvilket emedlertid måste Öfverlåtas till deras urskillning, som vårda den sjuke.

22. Tandbölder. Fukta om aftonen när man går till sängs, en liten fin linnelapp med läkemedlet och lägg den på bölden, mellan tandköttet och kinden. Låt det ligga öfver natten, och den häftigaste smärtan skall derigenom blifva lindrad. Fortfar dermed tills bölden är kurerad.

28. Kallbrand. För att dömma af det enda fall som jag haft tillfälle observera, botas kallbrand lika så lätt som hvarje annat sår. Patienten hade krossat handen derigenom, att en vagn hade gått öfver den, vid hvilket tillfälle han äfven miste en del af sitt ena finger. En mjuk linnelapp blef bunden om handen och fuktades oupphörligt med läkemedlet.

31. Öroninflammation. Vät ena ändan af näsduken 5 à 6 gånger dagligen i medikamantet och gnid ögat väl dermed. Smärtan är ingen, kurerandet deremot säkert.

33. Brännskada kureras genom ingnidning. Understundom är det af nöden, att talj eller ister måste användas till sårets uppmjukande.

36. Förvridningar.

Döfhet. Fyll först det minst angripna örat, när man går till sängs, med medikamentet, och låt det blifva der i 10 minuter; fyll sedan det andra örat, och låt läkemedlet qvarblifva der hela natten. Det bidrager mycket till en sund sömn. Hr Lee säger: "sedan jag började dermed fylla mina öron, hör jag mycket tydligt."

Klåda. Tvättning eller ingnidning af bränvin och salt, tills den gått öfver. Erfordrar mycken ihärdighet.

Hafvande tillstånd. Hafvande qvinnor böra taga en full matsked i varmt vatten, en gång i veckan eller hvar 14 dag. Barnet blifver derigenom sundare och förlossningen lättare.

Gulsot, †. Tvenne fulla matskedar i varmt vatten hvarje morgon. Sjukdomen går öfver inom 8 eller 10 dagar.

Gallstenar, † framkomma vid inelfvornas osunda tillstånd. Intag, hvarje morgon i en veckas eller 10 dagars tid, läkemedlet uti varmt vatten. Stenarna kunna, när de först en gång äro bildade ej bortskaffas utan läkarehjelp; genom användande af bränvin och salt förminskas emedlertid smärtan till en stor del, då man, förutan intagningen, gnider magen dermed och lägger varm flanell deröfver.

Dysentri (Rödsot), om den är häftig. Tag straxt när hjessan är ingniden 1 à 2 fulla matskedar uti varmt vatten,och förnya detta 3ell.4 gånger dagligen.

Författaren meddelar slutligen en förteckning öfver en mängd vidunderliga kurer, hvilka öfversättaren emedlertid anser onödigt att anföra, alldenstund de af Hr. Vallanee måste vara tillräckliga att gifva till och med den största tviflare öfvertygelse om läkemedlets ypperlighet.


— STOCKHOLM, 1843.

NORSTEDT & SÖNER,

Kongl. Boktryckare

Facsimilupplaga efter originaltrycket 1843 utgiven 1962 av Draco Lunds Farmasevtiska AB

Kostar häftad 16 skill. Banko.